tonarsfarsa

Nu ska jag försöka hålla er uppdaterad av bebisen:D
Bakgrund:

Det var så här i början av augusti tyckte jag att marie hade gått upp lite i vikt och hon spydde ibland och vi ska inte glömma det svängande humöret. Så jag sa åt henne att  hon skulle ta ett grav-test men då sa hon "nej om 3 veckor kan jag göra det" okej sa jag.

 Dagen kom och marie och jag åkte in till stan för att köpa detta hennes syster var även med. när vi kom hem ville inte marie göra det men då sa jag till henne att hon skulle göra det så vi får det gjort.
    Jag och marie var inne på toan, Martin och Anna stod utanför och bara väntade tills slut hade det gått 5 minuter och beskedet kom marie var med barn jag var glad för jag ville behålla det medans marie inte ville det.
 Anna tyckte absolut att vi skulle ta bort det. Medans martin sa " skulle jag ha gjort en tjej med barn så skulle jag absolut inte villa ta bort det" det gav marie en tankeställare att hon hade en liten knott i magen.
 Marie började mer och mer vilja ha barnet medans jag började tveka på hur allt skulle bli och så.
 Och tanken vände jag till nåt posetivt att nu är det jag som får ta och bli vuxen nu får det vara slut på fest varje helg det finns nåt större därute än att festa.   
Så vi bestämde oss vi behåller det, Hoppas och tror att det är det klokaste jag gjort. 

P.s jag är just nu väldigt glad att marie var gravid hur hade man annars förklarat sig med att jag sa att hon hade gått upp i vikt. haha

Hur säger man det till föräldrarna:

Jag bestämde mig direkt att jag börjar med pappa så jag åkte ditt

-Du pappa,  sa jag

- Ja,  svarade han

- kan du komma in så kan vi prata lite, sa jag

- vad är det nu då sa han ska jag bli farfar eller,  sa han

- ja det ska du, sa jag

Och han blev så glad att han ringde till mamma direkt och berättade att hon skulle bli farmor.

Hon blev inte lika glad för hon tänkte hur allt skulle gå men jag är övertygad om att hon just nu är minst lika glad.

Till maries mamma sa vi det bara rätt ut och hon fick en rejäl chock.men hon blev väldigt glad och hon sa det att hon skulle stötta så mycket hon kunde, så det kändes bra.

Hur har det gått?

Efter det så var det ingen hemlighet längre nu spred sig ryktet som en löp-eld och alla visste.

 Vi hörde av oss till hudik först för rådgivning och fick åka ditt och träffa dom fast det hade blivit missförstånd för dom trodde vi skulle göra abort men det skulle vi ju inte så marie fick göra ett hb-test och dom sa at vi skulle höra av oss till barnmorskan och dom önskade oss lycka till när vi åkte.

När vi kom hem  hörde vi av oss till barnmorskan och fick en tid men då kunde inte jag och marie ville verkligen ha den tiden så hon fick åka själv gud vad jag tyckte det var jobbigt att jag inte var med. Marie fick väga in sig och hon vägde då 67 kilo och hade inte mycket till mage dom beräknade då att hon var i veckan 12.

Tiden gick och vi fick tid på ultraljud och en ny tid hos Barnmorskan. Båda blev framflyttade så att vi fick nya tider. På Ultraljudet fick vi ny tid den 27 oktober. Och barnmorskan den 3 november.

Marie skulle vaccineras den 20 oktober och hon är spprut rädd så  jag bestämmde mig för att följa med som stöd och det gick faktiskt jättebra hon hade lite ont i armen på kvällen och kände sig lite sjuk men det gick över dan efter.

Ultraljudsdagen kom och vi hade sälskap av min mamma, gudfadern martin, gud modern denise, och maries mamma. Mamma ville inte följa med in hon tyckte att det var så mycket folk med ändå, så hon väntade utanför och vi andra gick in. Det var så mäktigt att se ens eget barns hjärta dunka på displayen man fick faktiskt nån tår. Vi fick inte veta vad det var för kön det gick inte och se men vi fick reda på att vi var i veckan 18+2. Så vi fick faktiskt 6 bilder och här är en.   

Den nya barnmorske tiden kom och vi gick dit och marie fick väga sig igen hon vägde nu cirka 71 kilo och barnet beräknades komma den 27 mars. Och vi fick även lyssna på barnets hjärtljud det var mäktigt.

Marie och jag känner sparkar varje dag, men så klart att marie känner dom oftare än mig men det är jäkligt häftigt att veta att det är äns eget barn som ligger där. I dag när detta inläggskrevs är marie i vecka 20+3.